Diagnosdjungeln

Sammanfattning

Sammanfattningsvis handlar poddserien om mer än diagnoser. Den belyser hur stöd och resurser för personer med NPF kan skilja sig stort beroende på var i landet man bor. Genom samtal om vård, skola, myndigheter och vardagsliv har vi lyft både brister och möjligheter inom system som BUP, habilitering, elevhälsa och arbetsliv. En återkommande röd tråd är kampen för förståelse, rätt stöd och en fungerande vardag — men också vikten av kunskap, samverkan och människorna som gör skillnad.

Flytta eller kräva

Tänk dig att du måste välja mellan ditt barns hälsa… och hela ditt liv.
Inte för att du vill. Utan för att du måste!
För att skolan där du bor inte fungerar, för att stödet som ditt barn har rätt till… inte finns.

ARFID eller kräsenhet

Förväxlas med "kräsenhet" Det är svårt för föräldrar och personal i skola/omsorg att skilja på extrem kräsenhet och en psykiatrisk ätstörning. Många barn får höra att de är "bortskämda" eller "kräsna", snarare än att få hjälp för en klinisk ätstörning.
ARFID överlappar ofta med autism, ADHD och ångestsyndrom, vilket gör att ätstörningen ibland skuggas av andra diagnoser.

Gissa diagnosen

Vi kommer också göra er medvetna om hur tokigt det kan bli men också presentera nya alternativ. Vad kan det här vara för diagnos vi pratar om idag?

Curling kring NPF

Curling kring NPF-barn innebär att vuxna (ofta föräldrar eller skolpersonal) försöker ”sopa bort” alla hinder och svårigheter för barnet – ungefär som i sporten curling där man sopar isen framför stenen.
När det gäller barn med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), till exempel ADHD eller Autismspektrumtillstånd, kan omsorgen ibland bli överbeskyddande. Vuxna vill skydda barnet från misslyckanden, stress eller konflikter, men om man tar bort alla utmaningar riskerar barnet att inte få träna på självständighet, problemlösning och ansvar.

Vänskap

 Att inte ha många kompisar betyder inte att något är fel. Vänskap handlar inte om antal – utan om att känna sig accepterad och förstådd. 
Oro från föräldrar är naturligt. Men ensamhet just nu betyder inte ensamhet för alltid. Med rätt miljö, förståelse och stöd kan vänskap växa – ofta på barnets eget sätt och i sin egen takt.

17-18 000 barn är hemmasittare i Sverige

När ett barn inte kan gå till skolan får det konsekvenser för hela familjen. Många föräldrar vittnar om att de får gå ner i arbetstid eller till och med sjukskriver sig för att kunna hjälpa sitt barn. Återigen ser vi brist på resurser, en otrygg skolmiljö och tyvärr fortfarande en avsaknad av kompetens.

Del 2 av SPSM

Myndigheten ger stöd, vägledning och expertkunskap men det verkar uppstå ett glapp mellan Skolinspektionen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Varför? 
Myndigheterna vet vad som behövs men ser inte ut att kunna säkerställa att något sker. Vi tycker att ett system där man vågar säga att det behövs hjälp är ett friskare system än ett som tiger tills det brister!

Hemlig gäst, kring svårigheter att läsa och förstå sociala koder.

AuDHD (autism + ADHD) kan innebära svårigheter att läsa och förstå sociala koder. Det kan vara svårt att tolka kroppsspråk, tonfall, blickar och oskrivna regler i samtal. Ironi, hintar och ”mellan raderna”-budskap kan lätt missförstås. Ofta behövs tydlighet och raka ord för att sociala situationer ska kännas trygga och begripliga.

Hur ser era julhelger ut?

Julen är inte alltid lugn och mysig – särskilt inte med NPF. I det här avsnittet pratar vi om hur våra julhelger faktiskt ser ut, med allt från förväntningar och stress till egna anpassningar och nya traditioner. Ett ärligt samtal om att göra julen på sitt sätt.